När man har ett behov av att samköra flera transportband i en synkroniserad rörelse, kan det lösas på flera olika sätt. Placering av motor och hur man väljer att förbinda bandtransportörerna är två faktorer att ta hänsyn till när man väljer lösning. Vi tittar här närmare på hur det kan se ut när man vill samköra två respektive fyra bandtransportörer.
Behovsanalys leder till rätt lösning
När du designar en bandtransportör är det många variabler att ta hänsyn till. Storlek, form och vikt på det material som ska hanteras på transportören är viktigt. Även transportavstånd, hastighet och vilken noggrannhet som krävs, behöver tas i beaktning. De unika faktorerna i varje enskilt fall leder ofta till unika konstruktioner.
Det är inte helt ovanligt att man har ett behov av att köra flera bandtransportörer parallellt och synkront. Det är egentligen bara fantasin som sätter stopp för hur detta går att lösa. Givetvis är man alltid ute efter den mest effektiva och lönsamma konstruktionen.
Synkroniserad parallelldrift med hjälp av synkroniseringsaxel
I det här exemplet krävde applikationen synkroniserad parkörning av två separata bandtransportörer. Genom att ta två vanliga bandtransportörer med änddrift och samköra dem med hjälp av en synkroniseringsaxel som förbinder de båda transportörerna, var detta möjligt att genomföra på ett relativt enkelt sätt. Synkroniseringsaxeln gjorde dessutom att det endast behövdes en motor för att köra båda transportbanden.
En lösning som denna gör det möjligt att köra material parallellt på två band, helt synkront.
När man kopplar samman två smalare bandtransportörer, som på bilden nedan, frigörs plats mellan banden. Den kan t.ex. utnyttjas till att placera ett gripdon undertill, mellan transportbanorna, som kan rotera materialet. En annan möjlighet är att placera en mindre, kort bandtransportör vinklad i 90°, monterad på två små lodrätta ställdon som kör upp och ner. De kan då användas för att putta bort materialet ur den ursprungliga körriktningen.
Den frigjorda platsen mellan bandtransportörerna kan även användas till andra processer, som fräsning, gravering, tejpning, limning m.m. Detta kan då utföras på både ovan- och undersidan samtidigt. Utöver detta har man här en kostnadseffektiv lösning jämfört med en bredare bandtransportör, som kanske hade behövt vara över 1000 mm bred.
Två bandtransportörer av standardtyp med änddrift, sammankopplade med hjälp av en synkroniseringsaxel.
Enkel konstruktion för samkörning av fyra bandtransportörer
Hur går man då till väga för att samköra fler än två bandtransportörer? I det här fallet skulle fyra transportörer köras simultant. Genom att man valde mittdrift, d.v.s. motorn placerades i mitten, frigjordes det plats vid in- och utmatningen. Samtidigt doldes också motorn undertill.
Här kan man också med fördel välja en större motor som klarar av att driva alla fyra band på egen hand. I applikationen på bilden nedan finns det monterat små aluminiumvinklar, varpå man har monterat en 2 mm. tjock rostfri platta. Vinklarna gör det möjligt att justera upp plattan i samma höjd som transportbanden mellan varje transportbana, och därmed undvika att material trillar ut. En lösning som denna står sig bra ur kostnadshänseende och fungerar bra bl.a. för att transportera större material som t.ex. textiler, fiberduk m.m.
Konstruktion där fyra bandtransportörer samkörs med mittdrift.
